Kapitel 34                                                                   

Allsmäktige Gud är allsmäktig, åstadkommer allt och är den fullständige, sanne Guden! Han inte bara bär de sju stjärnorna, bär de sju andarna, har sju ögon, bryter de sju sigillen och öppnar skriftrullen, utan dessutom utdelar han de sju plågorna och de sju skålarna och öppnar de sju åskorna; för länge sedan lät han de sju basunerna ljuda! Allt som skapats och fulländats av honom bör prisa honom, ära honom och upphöja hans tron. O, Allsmäktige Gud! Du är allt, du har åstadkommit allt och med dig är alla fulländade, alla strålande, alla befriade, alla fria, alla starka och kraftfulla! Det finns inget dolt eller förborgat, med dig uppenbaras alla hemligheter. Dessutom dömer du dina fienders skaror, du visar ditt majestät, visar din rasande eld, visar din vrede och än mer visar du din exempellösa, eviga, helt oändliga härlighet! Alla folk bör vakna och med jubel och sång utan förbehåll lovprisa den allsmäktige, den alltigenom sanne, alltigenom levande, överflödande, härlige och sanne Guden som är från evighet till evighet. Hans tron bör hela tiden upphöjas, hans heliga namn prisas och förhärligas. Detta är min — Guds — eviga vilja och de oändliga välsignelser som han uppenbarar för och skänker till oss! Vem av oss ärver inte detta? För att ärva Guds välsignelser måst man upphöja Guds heliga namn och komma för att tillbe genom att omsluta tronen. Alla de som kommer inför honom med andra motiv och andra avsikter ska förvandlas till rök av hans rasande eld. Idag är den dag då hans fiender ska dömas och denna dag ska de också förgås. Än mer är detta den dag då jag, Allsmäktige Gud, ska uppenbaras och motta ära och härlighet. O, alla folk! Res er snabbt för att lovprisa och välkomna Allsmäktige Gud som i evigheters evighet ger oss kärlek och frälsning, skänker välsignelser till oss, gör sina söner fullkomliga och framgångsrikt åstadkommer sitt rike! Detta är Guds underbara gärning! Detta är Guds eviga förutbestämmelse och arrangemang, att han själv kommer för att frälsa oss, för att fullända oss och föra oss in i härligheten.

Alla som inte står upp och vittnar är de blindas förfäder, okunnighetens kungar, och de ska bli de evigt okunniga, de eviga dårarna och de evigt blinda döda. Därför måste våra andar vakna! Alla människor måste stå upp! Jubla, prisa och lovsjung evinnerligen härlighetens Konung, barmhärtighetens Fader, återlösningens Son, de överflödande sju andarna och den Allsmäktige Gud som kommer med majestätisk rasande eld och rättfärdig dom, som är alltillräcklig, överflödande, allsmäktig och fullständig. Hans tron ska upphöjas för evigt! Alla människor bör se att detta är Guds visdom, hans underbara sätt att frälsa och fullbordandet av hans härliga vilja. Om vi inte står upp och vittnar så finns det ingen återvändo när ögonblicket väl är förbi. Huruvida vi får välsignelser eller olycka avgörs på denna nuvarande etapp av vår resa, utifrån vad vi gör, tänker och lever ut just nu. Så hur bör ni agera? Vittna om och upphöj Gud för evigt, upphöj den allsmäktige Kristus — den evige, unike, sanne Guden!

Från och med nu bör ni tydligt se att alla de som inte vittnar om Gud, som inte vittnar om den unike, sanne Guden, som hyser tvivel om honom, allesamman är sjuka, döda och sådana som trotsar Gud! Guds ord har redan bevisats ända sedan antiken: alla de som inte samlar med mig skingrar och de som inte är med mig är emot mig; det är en oföränderlig sanning huggen i sten! De som inte vittnar för Gud är Satans lakejer. Dessa människor kommer för att störa och vilseleda Guds barn, för att avbryta Guds förvaltning, och de måste överlämnas åt svärdet! Vem som än visar dem goda avsikter söker sin egen förgörelse. Ni måste höra och tro Guds Andes tal, vandra Guds Andes väg och leva efter Guds Andes ord och än mer upphöja den allsmäktige Gudens tron för evigt!

Allsmäktige Gud är de sju andarnas Gud! Han är också de sju ögonens och sju stjärnornas Gud[a], han bryter de sju sigillen och skriftrullen öppnas helt av honom! Han har låtit de sju basunerna ljuda och han håller de sju skålarna och sju plågorna i sin hand, redo att släppas lösa efter hans vilja. O, de sju åskorna som alltid har varit förseglade! Tiden är inne för att öppna dem! Han som kommer att öppna de sju åskorna har redan framträtt inför våra ögon!

Allsmäktige Gud! Med dig är alla befriade och fria, det finns inga svårigheter och allt flyter på smidigt! Inget vågar blockera eller hindra dig, alla underkastar sig dig. Alla som inte underkastar sig dör!

Allsmäktige Gud, Guden med sju ögon! Allt är fullkomligt klart, allt är strålande och blottlagt, allt är uppenbarat och avtäckt. Med honom är allt kristallklart och det är inte bara Gud själv som är sådan utan även hans söner. Inför honom och hans söner kan inte någon människa, något föremål eller någon företeelse döljas!

Allsmäktige Guds sju stjärnor är strålande! Kyrkan har fullkomnats av honom, han fastställer sina kyrkosändebud och hela kyrkan är inom hans försorg. Han bryter alla de sju sigillen och han fullbordar själv sin förvaltningsplan och sin vilja. Skriftrullen är hans förvaltnings fördolda andliga språk och han har öppnat och uppenbarat det!

Alla människor ska höra hans sju ljudande basuner. Med honom är allt tillkännagivet för att aldrig mer vara dolt eller sorgset. Allt är uppenbarat och allt är segerrikt!

Allsmäktige Guds sju basuner är öppna, härliga och segerrika basuner! De är också de basuner som dömer hans fiender! Mitt i hans seger är hans horn upphöjt! Han härskar över hela universum!

Han har förberett de sju skålarna med plågor och de töms till fullo över hans fiender till den yttersta gränsen, och dessa kommer att förtäras i lågorna av hans rasande eldar. Allsmäktige Gud visar sin myndighets makt och alla hans fiender förgås. De sista sju åskorna är inte längre förseglade inför Allsmäktige Gud, utan alla är öppna! Alla är öppna! Han dödar sina fiender med de sju åskorna, stabiliserar jorden och får den att tjäna honom, för att aldrig mer läggas öde!

Rättfärdige Allsmäktige Gud! Vi upphöjer dig för evigt! Du förtjänar ändlös pris, ändlös hyllning och upphöjelse! Dina sju åskor är inte bara till för din dom, utan är mer till för din härlighet och myndighet, för att fullända allting!

Alla folk lovprisar inför tronen, de jublar och upphöjer glatt Allsmäktige Kristus Gud! Deras röster genljuder likt åska! Absolut allting existerar tack vare honom och uppstår tack vare honom. Vem vågar låta bli att helt tillskriva honom all härlighet, ära, myndighet, visdom, helighet, seger och alla uppenbarelser? Detta är verkställandet av hans vilja och det slutliga fullbordandet av hans förvaltnings uppbyggnad!

Fotnoter:

a. Den ursprungliga texten innehåller inte ordet ”Gud”.

Kapitel 9

Då du är en av personerna i min familj och då du är trofast i mitt rike måste allt du gör uppfylla den standard som jag kräver. Jag begär inte att du inte ska vara mer än ett svävande moln, utan att du ska vara skimrande snö och äga dess substans och än mer dess värde. För jag kom från det heliga landet, inte som lotusblomman som bara har ett namn och ingen substans för den kom från träsket och inte det heliga landet. Den tid då en ny himmel sänker sig över jorden och en ny jord sprider sig över skyn är också just den tid då jag officiellt verkar bland människor. Vem bland människorna känner mig? Vem uppmärksammade stunden för min ankomst? Vem har sett att jag inte bara har ett namn utan att jag dessutom äger en substans? Jag sveper undan de vita molnen med min hand och betraktar ingående skyn; i rymden finns det inget som inte är tillrättalagt av min hand och nedanför rymden finns det ingen människa som inte med sin ringa ansträngning bidrar till utförandet av mitt mäktiga företag. Jag ställer inga betungande krav på jordens folk, eftersom jag alltid har varit den praktiske Guden och för att jag är den Allsmäktige som skapade människan och känner henne väl. Alla människor står inför den Allsmäktiges ögon. Hur skulle ens de i jordens mest avlägsna hörn kunna undgå granskningen av min Ande? Trots att människan ”känner” min Ande förolämpar hon också min Ande. Mina ord blottlägger alla människors fula ansikten och blottlägger de innersta tankarna hos alla människor och gör så att alla på jorden tydliggörs i mitt ljus och faller ned mitt under min granskning. Men även om människan faller ned så törs hennes hjärta inte ströva långt bort från mig. Vem av alla varelser kommer inte att älska mig till följd av mina gärningar? Vem längtar inte efter mig som ett resultat av mina ord? I vem väcks inte hängivna känslor till följd av min kärlek? Det är bara på grund av Satans fördärv som människan inte kan nå riket så som jag kräver. Även den lägsta standard som jag kräver väcker betänkligheter hos henne, för att inte tala om idag, den tidsperiod då Satan löper amok och är galet despotisk, eller den tid då människan har blivit så nertrampad av Satan att hela hennes kropp är täckt med smuts. När har inte människans brist på omsorg för mitt hjärta till följd av hennes lastbarhet vållat mig sorg? Kan det vara så att jag tycker synd om Satan? Kan det vara så att jag tar miste i min kärlek? När människan är olydig mot mig gråter mitt hjärta i hemlighet; när människan motsätter sig mig tuktar jag henne; när människan blir frälst av mig och uppstår från de döda livnär jag henne med den största omsorg; när människan lyder mig är jag lätt om hjärtat och upplever genast stora förändringar i allt i himlen och på jorden. Hur skulle jag inte kunna glädjas när människan lovprisar mig? Hur skulle jag inte kunna bli ärad när människan åser mig och blir vunnen av mig? Skulle det kunna vara så att allt som människan gör inte styrs och tillhandahålls av mig? När jag inte ger vägledning är människor lättjefulla och overksamma och ägnar sig åt dessa ”berömvärda” smutsiga affärer bakom min rygg. Tror du att det kött jag iklär mig inte vet något om dina handlingar, ditt beteende och dina ord? I många år har jag utstått vind och regn och jag har också upplevt bitterheten i människornas värld, men vid närmare eftertanke kan inget mått av lidande få den köttsliga människan att förlora hoppet om mig, än mindre kan någon mildhet få människan att bli kylig, modlös eller avfärdande mot mig. Är människans kärlek till mig verkligen begränsad till antingen ingen smärta eller ingen mildhet?

Idag bor jag i köttet och har börjat att officiellt utföra det verk som jag måste göra, men trots att människan fruktar min Andes röst är hon olydig mot min Andes substans. Jag behöver inte utveckla hur svårt det är för människan att känna mitt köttsliga jag i mina ord. Som jag har sagt förut är jag inte fordrande i mina krav och ni behöver inte uppnå en fullständig kunskap om mig (för människan är bristfällig; det är ett medfött tillstånd och förvärvade tillstånd kan inte kompensera för det). Ni behöver bara veta allt som görs och sägs av mig i köttslig form. Eftersom mina krav inte är stränga är det min förhoppning att ni ska komma att veta och att ni kan uppnå. Ni måste göra er av med era orenheter i denna usla värld, sträva efter att nå framgång i denna bakvända ” kejsarfamilj” och inte vara för släpphänta mot er själva. Ni bör inte vara det minsta överseende mot er själva: Du skulle behöva ägna mycket tid och möda för att kunna det som jag yttrar på en enda dag, och kunskapen i ens en enda mening som uttalas av mig motsvarar en livstid av erfarenheter. De ord jag talar är inte vaga och abstrakta, de är inte tomt prat. Många människor hoppas på att vinna mina ord men jag bryr mig inte om dem; många längtar efter mitt överflöd men jag ger dem inte ett dugg; många vill se mitt ansikte, men det har jag alltid dolt, många lyssnar uppmärksamt på min röst, men jag sluter mina ögon och lutar huvudet bakåt, oberörd av deras längtan; många fruktar ljudet av min stämma, men mina ord är alltid på offensiven; många är rädda för att se mitt ansikte men jag får det avsiktligt att verka som att jag dödar dem. Människan har aldrig verkligen sett mitt ansikte och aldrig verkligen hört min röst, för hon känner mig egentligen inte. Trots att jag dödar henne, trots att om hon lämnar mig, trots att hon tuktas av min hand vet hon ändå inte om allt det hon gör verkligen är efter mitt hjärta, och hon är fortfarande okunnig om exakt vem mitt hjärta uppenbaras för. Från världens skapelse och fram till idag har ingen verkligen känt mig eller verkligen sett mig och trots att jag har blivit kött idag så känner ni mig fortfarande inte. Är inte det ett faktum? Har du någonsin skådat ett uns av mina handlingar och mitt sinnelag i köttet?

Himlen är där jag lägger mig ned och under himlen är där jag finner vila. Jag har någonstans att uppehålla mig och det finns en tid då jag visar min makt. Om jag inte vore på jorden, om jag inte dolde mig inuti kött och om jag inte vore ödmjuk och gömd, skulle då inte himmel och jord redan ha förändrats för länge sedan? Skulle inte ni, mitt folk, redan ha använts av mig? Men det finns visdom i mina handlingar och trots att jag är fullt medveten om människans falskhet följer jag inte hennes exempel utan byter det mot något annat. Min visdom i den andliga världen är outtömlig, medan min visdom i köttet varar för evigt. Är inte detta just den tid då mina gärningar visas tydligt? Jag har förlåtit och benådat människan många gånger, ända fram till idag, i Rikets Tidsålder. Kan jag verkligen skjuta upp min tid längre? Kan jag ändå, fastän jag har varit lite mer barmhärtig mot den sköra människan, orsaka mig själv mer bekymmer genom att uträtta gammalt verk, när mitt verk väl är fullbordat? Kan jag med vett och vilja tillåta Satan att anklaga? Jag kräver inte att människan gör något annat än accepterar mina ords verklighet och mina ords ursprungliga mening. Även om mina ord är enkla så är de komplexa till sin substans, för ni är för små och har blivit för avtrubbade. När jag avslöjar mina mysterier direkt och tydligt visar min vilja i köttet uppmärksammar ni inte det; ni lyssnar på ljudet men förstår inte innebörden. Jag är överväldigad av sorg. Fastän jag är i köttet är jag oförmögen att uträtta köttets ämbetes verk.

Vem har lärt känna mina gärningar i köttet bland mina ord och handlingar? När jag avslöjar mina mysterier i skrift eller talar om dem högt blir alla människor förstummade och sluter sina ögon i tystnad. Varför är det jag säger obegripligt för människan? Varför är mina ord outgrundliga för henne? Varför är hon blind för mina gärningar? Vem kan se mig och aldrig glömma? Vem kan höra min röst och inte låta den passera? Vem kan förnimma min vilja och behaga mitt hjärta? Jag lever och rör mig bland människor, jag har kommit för att uppleva deras liv och även om jag kände att allt var gott när jag hade skapat dem åt människorna har jag ingen glädje av livet bland människorna och blir inte glad av deras lycka. Jag avskyr och avvisar inte människan men jag är inte heller sentimental mot henne – för hon känner mig inte, hon har svårt att se mitt ansikte i mörkret och har svårt att höra min röst och kan inte urskilja mina ord mitt i bullret. Så ytligt sett är allt ni gör i lydnad mot mig, men i era hjärtan är ni fortfarande olydiga mot mig. Hela mänsklighetens gamla natur kan sägas vara sådan. Vem är ett undantag? Vem är inte föremål för min tuktan? Men vem lever inte inom ramen för min tolerans? Om människan förgjordes av min vrede, vad vore då innebörden av att jag skapade himmel och jord? En gång varnade jag många människor och förmanade många människor och dömde öppet många människor – är det inte mycket bättre än att direkt förgöra människor? Mitt syfte är inte att ta livet av människan utan att få henne att förstå alla mina gärningar under min dom. När ni stiger upp ur den bottenlösa avgrunden, det vill säga när ni befriar er från min dom, kommer alla era personliga överväganden och planer att försvinna, och alla människor kommer att sträva efter att tillfredsställa mig. Och kommer jag inte i detta att ha uppnått mitt syfte?

                                                                                                                                                                1 mars 1992

Rekommendation: den Allsmäktige Guds kyrka

Kapitel 9

Då du är en av personerna i min familj och då du är trofast i mitt rike måste allt du gör uppfylla den standard som jag kräver. Jag begär inte att du inte ska vara mer än ett svävande moln, utan att du ska vara skimrande snö och äga dess substans och än mer dess värde. För jag kom från det heliga landet, inte som lotusblomman som bara har ett namn och ingen substans för den kom från träsket och inte det heliga landet. Den tid då en ny himmel sänker sig över jorden och en ny jord sprider sig över skyn är också just den tid då jag officiellt verkar bland människor. Vem bland människorna känner mig? Vem uppmärksammade stunden för min ankomst? Vem har sett att jag inte bara har ett namn utan att jag dessutom äger en substans? Jag sveper undan de vita molnen med min hand och betraktar ingående skyn; i rymden finns det inget som inte är tillrättalagt av min hand och nedanför rymden finns det ingen människa som inte med sin ringa ansträngning bidrar till utförandet av mitt mäktiga företag. Jag ställer inga betungande krav på jordens folk, eftersom jag alltid har varit den praktiske Guden och för att jag är den Allsmäktige som skapade människan och känner henne väl. Alla människor står inför den Allsmäktiges ögon. Hur skulle ens de i jordens mest avlägsna hörn kunna undgå granskningen av min Ande? Trots att människan ”känner” min Ande förolämpar hon också min Ande. Mina ord blottlägger alla människors fula ansikten och blottlägger de innersta tankarna hos alla människor och gör så att alla på jorden tydliggörs i mitt ljus och faller ned mitt under min granskning. Men även om människan faller ned så törs hennes hjärta inte ströva långt bort från mig. Vem av alla varelser kommer inte att älska mig till följd av mina gärningar? Vem längtar inte efter mig som ett resultat av mina ord? I vem väcks inte hängivna känslor till följd av min kärlek? Det är bara på grund av Satans fördärv som människan inte kan nå riket så som jag kräver. Även den lägsta standard som jag kräver väcker betänkligheter hos henne, för att inte tala om idag, den tidsperiod då Satan löper amok och är galet despotisk, eller den tid då människan har blivit så nertrampad av Satan att hela hennes kropp är täckt med smuts. När har inte människans brist på omsorg för mitt hjärta till följd av hennes lastbarhet vållat mig sorg? Kan det vara så att jag tycker synd om Satan? Kan det vara så att jag tar miste i min kärlek? När människan är olydig mot mig gråter mitt hjärta i hemlighet; när människan motsätter sig mig tuktar jag henne; när människan blir frälst av mig och uppstår från de döda livnär jag henne med den största omsorg; när människan lyder mig är jag lätt om hjärtat och upplever genast stora förändringar i allt i himlen och på jorden. Hur skulle jag inte kunna glädjas när människan lovprisar mig? Hur skulle jag inte kunna bli ärad när människan åser mig och blir vunnen av mig? Skulle det kunna vara så att allt som människan gör inte styrs och tillhandahålls av mig? När jag inte ger vägledning är människor lättjefulla och overksamma och ägnar sig åt dessa ”berömvärda” smutsiga affärer bakom min rygg. Tror du att det kött jag iklär mig inte vet något om dina handlingar, ditt beteende och dina ord? I många år har jag utstått vind och regn och jag har också upplevt bitterheten i människornas värld, men vid närmare eftertanke kan inget mått av lidande få den köttsliga människan att förlora hoppet om mig, än mindre kan någon mildhet få människan att bli kylig, modlös eller avfärdande mot mig. Är människans kärlek till mig verkligen begränsad till antingen ingen smärta eller ingen mildhet?

Idag bor jag i köttet och har börjat att officiellt utföra det verk som jag måste göra, men trots att människan fruktar min Andes röst är hon olydig mot min Andes substans. Jag behöver inte utveckla hur svårt det är för människan att känna mitt köttsliga jag i mina ord. Som jag har sagt förut är jag inte fordrande i mina krav och ni behöver inte uppnå en fullständig kunskap om mig (för människan är bristfällig; det är ett medfött tillstånd och förvärvade tillstånd kan inte kompensera för det). Ni behöver bara veta allt som görs och sägs av mig i köttslig form. Eftersom mina krav inte är stränga är det min förhoppning att ni ska komma att veta och att ni kan uppnå. Ni måste göra er av med era orenheter i denna usla värld, sträva efter att nå framgång i denna bakvända ” kejsarfamilj” och inte vara för släpphänta mot er själva. Ni bör inte vara det minsta överseende mot er själva: Du skulle behöva ägna mycket tid och möda för att kunna det som jag yttrar på en enda dag, och kunskapen i ens en enda mening som uttalas av mig motsvarar en livstid av erfarenheter. De ord jag talar är inte vaga och abstrakta, de är inte tomt prat. Många människor hoppas på att vinna mina ord men jag bryr mig inte om dem; många längtar efter mitt överflöd men jag ger dem inte ett dugg; många vill se mitt ansikte, men det har jag alltid dolt, många lyssnar uppmärksamt på min röst, men jag sluter mina ögon och lutar huvudet bakåt, oberörd av deras längtan; många fruktar ljudet av min stämma, men mina ord är alltid på offensiven; många är rädda för att se mitt ansikte men jag får det avsiktligt att verka som att jag dödar dem. Människan har aldrig verkligen sett mitt ansikte och aldrig verkligen hört min röst, för hon känner mig egentligen inte. Trots att jag dödar henne, trots att om hon lämnar mig, trots att hon tuktas av min hand vet hon ändå inte om allt det hon gör verkligen är efter mitt hjärta, och hon är fortfarande okunnig om exakt vem mitt hjärta uppenbaras för. Från världens skapelse och fram till idag har ingen verkligen känt mig eller verkligen sett mig och trots att jag har blivit kött idag så känner ni mig fortfarande inte. Är inte det ett faktum? Har du någonsin skådat ett uns av mina handlingar och mitt sinnelag i köttet?

Himlen är där jag lägger mig ned och under himlen är där jag finner vila. Jag har någonstans att uppehålla mig och det finns en tid då jag visar min makt. Om jag inte vore på jorden, om jag inte dolde mig inuti kött och om jag inte vore ödmjuk och gömd, skulle då inte himmel och jord redan ha förändrats för länge sedan? Skulle inte ni, mitt folk, redan ha använts av mig? Men det finns visdom i mina handlingar och trots att jag är fullt medveten om människans falskhet följer jag inte hennes exempel utan byter det mot något annat. Min visdom i den andliga världen är outtömlig, medan min visdom i köttet varar för evigt. Är inte detta just den tid då mina gärningar visas tydligt? Jag har förlåtit och benådat människan många gånger, ända fram till idag, i Rikets Tidsålder. Kan jag verkligen skjuta upp min tid längre? Kan jag ändå, fastän jag har varit lite mer barmhärtig mot den sköra människan, orsaka mig själv mer bekymmer genom att uträtta gammalt verk, när mitt verk väl är fullbordat? Kan jag med vett och vilja tillåta Satan att anklaga? Jag kräver inte att människan gör något annat än accepterar mina ords verklighet och mina ords ursprungliga mening. Även om mina ord är enkla så är de komplexa till sin substans, för ni är för små och har blivit för avtrubbade. När jag avslöjar mina mysterier direkt och tydligt visar min vilja i köttet uppmärksammar ni inte det; ni lyssnar på ljudet men förstår inte innebörden. Jag är överväldigad av sorg. Fastän jag är i köttet är jag oförmögen att uträtta köttets ämbetes verk.

Vem har lärt känna mina gärningar i köttet bland mina ord och handlingar? När jag avslöjar mina mysterier i skrift eller talar om dem högt blir alla människor förstummade och sluter sina ögon i tystnad. Varför är det jag säger obegripligt för människan? Varför är mina ord outgrundliga för henne? Varför är hon blind för mina gärningar? Vem kan se mig och aldrig glömma? Vem kan höra min röst och inte låta den passera? Vem kan förnimma min vilja och behaga mitt hjärta? Jag lever och rör mig bland människor, jag har kommit för att uppleva deras liv och även om jag kände att allt var gott när jag hade skapat dem åt människorna har jag ingen glädje av livet bland människorna och blir inte glad av deras lycka. Jag avskyr och avvisar inte människan men jag är inte heller sentimental mot henne – för hon känner mig inte, hon har svårt att se mitt ansikte i mörkret och har svårt att höra min röst och kan inte urskilja mina ord mitt i bullret. Så ytligt sett är allt ni gör i lydnad mot mig, men i era hjärtan är ni fortfarande olydiga mot mig. Hela mänsklighetens gamla natur kan sägas vara sådan. Vem är ett undantag? Vem är inte föremål för min tuktan? Men vem lever inte inom ramen för min tolerans? Om människan förgjordes av min vrede, vad vore då innebörden av att jag skapade himmel och jord? En gång varnade jag många människor och förmanade många människor och dömde öppet många människor – är det inte mycket bättre än att direkt förgöra människor? Mitt syfte är inte att ta livet av människan utan att få henne att förstå alla mina gärningar under min dom. När ni stiger upp ur den bottenlösa avgrunden, det vill säga när ni befriar er från min dom, kommer alla era personliga överväganden och planer att försvinna, och alla människor kommer att sträva efter att tillfredsställa mig. Och kommer jag inte i detta att ha uppnått mitt syfte?

                                                                                                                                                                1 mars 1992

Rekommendation: den Allsmäktige Guds kyrka

Allsmäktige Guds ord - ”Gud själv, den unike III Guds auktoritet (II)” (utdrag 1)

Österns Blixt, Allsmäktige Guds Kyrka, skapades på grund av Allsmäktige Guds framträdande och verk, Herren Jesu andra ankomst, Kristus av de sista dagarna. Den består av dem som accepterar Allsmäktige Guds verk i de sista dagarna och är erövrade och frälste av hans ord. Den grundades helt av Allsmäktige Gud själv och leds av honom som Herden. Den skapades absolut inte av en person. Kristus är sanningen, vägen och livet. Guds får hör Guds röst. Så länge du läser Allsmäktige Guds ord, kommer du att se att Gud har framträtt.

Kristen låt - ”Guds egen ställning och identitet” Allsmäktige Gud är alltings härskare

I

Guds identitet är Skaparen, Härskaren.

Han är unik bland alla ting, allt som finns.

Ingen av Guds skapade varelser, mänskliga eller andliga,

kan personifiera, ersätta hans ställning eller identitet.

För det finns endast en bland alla ting

med denna identitet, auktoritet, makt

och förmåga att härska över alla ting.

Det är den Ende: vår unike Gud själv.

Gud härskar och regerar över alla ting.

Han skapade, förvaltar och sörjer för allt som finns.

Gud härskar och regerar.

Detta är hans ställning och identitet.

II

Han lever och han rör sig bland allt som finns.

Han kan stiga upp i höjden och vara över alla ting.

Han kan ödmjuka sig själv för att bli en människa,

bli en bland dessa av kött och blod.

Han möter människor, delar deras fröjder och sorger.

Han är herre över alla ting, bestämmer deras öde.

Han bestämmer den riktning de rör sig i.

Han styr mänsklighetens öde och riktning.

Gud härskar och regerar över alla ting.

Han skapade, förvaltar och sörjer för allt som finns.

Gud härskar och regerar.

Detta är hans ställning och identitet.

III

Alla levande varelser borde tillbe, lyda och känna denne Gud.

Det enda nödvändiga valet för alla människor

är att tro på, följa och vörda Gud,

att acceptera hans styre och plan för deras öde.

Gud härskar och regerar över alla ting.

Han skapade, förvaltar och sörjer för allt som finns.

Gud härskar och regerar.

Detta är hans ställning och identitet.

från ”Följ Lammet och sjung nya sånger”

Allsmäktige Guds ord - Människan kan endast bli räddad under Guds förvaltning

Allsmäktige Gud säger: ”Människan saknar insikt i betydelsen av Guds frälsning av mänskligheten och betydelsen av Guds förvaltningsverk och inte förstår hur Gud slutligen vill att människosläktet ska vara. Är det en mänsklighet besläktad med Adam och Eva, ofördärvad av Satan? Nej! Syftet med Guds förvaltning är att vinna en grupp människor som tillber Gud och underkastar sig honom. Denna mänsklighet har blivit fördärvat av Satan men ser inte längre Satan som sin far. Det känner igen Satans fula tryne och avvisar det och kommer inför Gud för att godta hans dom och tuktan. Den vet vad som är fult och hur det står i kontrast till det som är heligt, och den känner igen Guds storhet och Satans ondska. En sådan mänsklighet kommer inte längre att arbeta för Satan, eller tillbe Satan, eller avguda Satan. Det beror på att det är en grupp människor som verkligen har vunnits av Gud. Detta är innebörden av Guds förvaltning av mänskligheten.”

Allsmäktige Guds ord - Att känna Gud är vägen till att frukta Gud och undvika det onda (utdrag 1)

Österns Blixt, Allsmäktige Guds Kyrka, skapades på grund av Allsmäktige Guds framträdande och verk, Herren Jesu andra ankomst, Kristus av de sista dagarna. Den består av dem som accepterar Allsmäktige Guds verk i de sista dagarna och är erövrade och frälste av hans ord. Den grundades helt av Allsmäktige Gud själv och leds av honom som Herden. Den skapades absolut inte av en person. Kristus är sanningen, vägen och livet. Guds får hör Guds röst. Så länge du läser Allsmäktige Guds ord, kommer du att se att Gud har framträtt.

  Särskilt meddelande: Den här videoproduktionen producerades som ett icke vinstdrivande verk av Allsmäktige Guds Kyrka.Distributionen av den här videon till tredje part sker på icke vinstdrivande grund; vi hoppas att alla kommer att dela och distribuera den fritt. Vänligen uppge källan när du distribuerar den. Utan tillåtelse från Allsmäktige Guds Kyrka får ingen organisation, social grupp eller individ manipulera eller förvränga innehållet i den här videon.

Kristen musik - Gud älskar människan med sår (textvideo)

Gud i köttet bedöms, fördöms och hånas.

Han förföljs av djävlarna.

Han avvisas av den religiösa världen.

Ingen kan gottgöra hans smärta.

Mänsklighetens våldsamma motstånd, dess förtal, hetsjakt och falska anklagelser

ställer Guds kött inför stora faror.

Vem kan förstå och lindra hans smärta?

Gud frälser den fördärvade människan genom tålamod, 

han älskar människor med sargat hjärta.

Detta är det mest smärtsamma, mest smärtsamma verket av alla.

Det som har uppenbarats sedan Guds verk i köttet inleddes är alltigenom kärlek.

Han ger sitt allt till människan, essensen i hans verk är kärlek.

Det som har uppenbarats sedan Guds verk i köttet inleddes är alltigenom kärlek.

Han ger sitt allt till människan, essensen i hans verk är kärlek.

I trettiotre och ett halvt år

levde Jesus på jorden och var inte fri från smärta

förrän han korsfästs, uppstått och framträdde för människan i fyrtio dagar.

Hårda levnadsår bland människorna var över,

men Guds hjärta led fortfarande av oro för var människan till slut ska hamna.

Ingen kunde känna och uthärda denna smärta.

Det som har uppenbarats sedan Guds verk i köttet inleddes är alltigenom kärlek.

Han ger sitt allt till människan, essensen i hans verk är kärlek.

Det som har uppenbarats sedan Guds verk i köttet inleddes är alltigenom kärlek.

Han ger sitt allt till människan, essensen i hans verk är kärlek.

ur ”Följ lammet och sjung nya sånger”

Österns Blixt, Allsmäktige Guds Kyrka, skapades på grund av Allsmäktige Guds framträdande och verk, Herren Jesu andra ankomst, Kristus av de sista dagarna. Den består av dem som accepterar Allsmäktige Guds verk i de sista dagarna och är erövrade och frälste av hans ord. Den grundades helt av Allsmäktige Gud själv och leds av honom som Herden. Den skapades absolut inte av en person. Kristus är sanningen, vägen och livet. Guds får hör Guds röst. Så länge du läser Allsmäktige Guds ord, kommer du att se att Gud har framträtt.